Riskbedömning före och efter åtgärd – vad återstår av risken?
Riskbedömning före och efter åtgärd – vad återstår av risken?
Att identifiera en risk är en del av riskbedömningen. Att bestämma en åtgärd är en annan.
Sedan återstår en viktig del: att bedöma hur risken ser ut efter att åtgärden har beaktats.
Det kan låta självklart, men när riskbedömningen blir en dokumentationsuppgift är det lätt att arbetssättet förenklas till:
Risk identifierad → åtgärd inskriven → klart.
Ett bättre underlag behöver också fånga vad åtgärden faktiskt innebär för riskbilden.
Sannolikhet och konsekvens ger struktur åt bedömningen
En riskmatris är ett sätt att strukturera bedömningen av en risk.
I en 5×5-matris bedöms sannolikhet och konsekvens på skalor från 1 till 5. När värdena kombineras får man ett riskvärde som gör det lättare att jämföra och prioritera risker.
Men siffran ska inte förväxlas med själva riskbedömningen.
Det är fortfarande kunskapen om arbetsmomentet, arbetsplatsen och de aktuella förutsättningarna som ligger bakom bedömningen.
Börja med förutsättningarna innan åtgärden
Anta att ett arbetsmoment innebär arbete på höjd.
Innan åtgärderna är bestämda behöver riskerna i det aktuella arbetet identifieras och bedömas.
Hur ser arbetsplatsen ut? Vilken metod ska användas? Vilken utrustning finns? Vilka personer kan påverkas?
Utifrån förutsättningarna kan sannolikhet och konsekvens bedömas.
Det ger en utgångspunkt för nästa steg: att bestämma vilka åtgärder som behövs.
Vad händer med risken efter åtgärden?
När åtgärderna är bestämda har förutsättningarna förändrats.
Därför behöver risken bedömas på nytt.
Det kan exempelvis vara sannolikheten för en händelse som har minskat. I andra situationer kan andra delar av riskbilden ha förändrats.
Poängen är att inte automatiskt sätta likhetstecken mellan ”åtgärd finns” och ”risken är hanterad”.
Den nya bedömningen visar om det fortfarande finns en kvarvarande risk som behöver tas om hand.
Ett enkelt arbetssätt
Processen kan beskrivas i fem steg:
Beskriv arbetsmomentet – vad ska faktiskt utföras?
Identifiera riskerna – vad kan inträffa och vilka kan påverkas?
Bedöm riskerna – värdera sannolikhet och konsekvens utifrån de aktuella förutsättningarna.
Bestäm åtgärder – välj hur respektive risk ska hanteras.
Bedöm igen – värdera risken när de planerade åtgärderna har beaktats.
Det femte steget gör åtgärden till en del av själva riskbedömningen, snarare än bara ytterligare en rad i dokumentet.
Samma arbetsmoment kan ge olika bedömningar
En mall från ett tidigare projekt kan vara ett bra stöd, men förutsättningarna är sällan identiska.
Arbetsområde, utrustning, väder, andra pågående arbeten, bemanning och val av arbetsmetod kan förändra riskbilden.
Därför behöver även ett välstrukturerat underlag granskas mot verkligheten där arbetet ska utföras.
Det gäller oavsett om underlaget skrivs från grunden, bygger på en mall eller tas fram med agentdrivet stöd.
Riskbedömning före och efter åtgärd i RAMSagent
I RAMSagent byggs riskbedömningen upp kring arbetsmoment, tillhörande risker och åtgärder.
För varje risk bedöms sannolikhet och konsekvens i en 5×5-riskmatris. Systemet hanterar ett initialt riskvärde och ett nytt riskvärde efter åtgärder.
RAMSagent tar fram agentdrivna förslag på bland annat risker och åtgärder utifrån användarens underlag. Förslagen är redigerbara och ska granskas, justeras och kompletteras av användaren innan dokumentationen godkänns.
På så sätt blir den digitala strukturen ett stöd för arbetet – inte en ersättning för den fackmässiga bedömningen.
Dokumentationen ska hjälpa arbetet
En riskbedömning har begränsat värde om den bara blir ett dokument som ska bli färdigt.
Den blir mer användbar när den hjälper dem som planerar och utför arbetet att resonera systematiskt:
Vad kan hända?
Hur bedömer vi risken?
Vad behöver vi göra?
Vad återstår när åtgärderna är på plats?
Det är därför riskbedömningen inte bör sluta när en åtgärd har skrivits in.
Den behöver följas av en ny bedömning.